g ga siha plin nehan tiningo para i estoria i malingu na
play

Gga Siha Plinnehan Tiningo para i estoria I Malingu na Ptgon Nan - PowerPoint PPT Presentation

Gga Siha Plinnehan Tiningo para i estoria I Malingu na Ptgon Nan Maestra/ro: Siora Jocelyn Sntos / Siora Florencia Mesa Eskuela : B.P. Carbullido Ilimentriu / H.S. Truman Ilimentriu Grdu : Kattiya-Primet Klas


  1. Gå’ga’ Siha Plinånehan Tiningo’ para i estoria I Malingu na Påtgon Nå’an Ma’estra/ro: Siñora Jocelyn Såntos / Siñora Florencia Mesa Eskuela : B.P. Carbullido Ilimentåriu / H.S. Truman Ilimentåriu Grådu : Kattiya-Primet Klas : CHamoru Durånten Leksion : un simåna (pat mås)

  2. Mididan Suhetu (Content Standard/Performance Indicator) : • K.1.1/1.1.1 Mamaisen yan ma oppe semplisiu na kuestion put asunto ni’ esta ma payuni. • K.2.2/1.2.2 Rikoknisa i letra yan sunidu siha gi hagas ma payuni na palåbra. • K.3.4/ 1.3.5 Fino’ Chamoru – sångan håfa kinemprende-ña put i litråtu. • 1.3.4 Mångge’ palåbra siha ni’ esta ma payuni. • K.3.5 Kopia i palåbra yan fråsa siha. • K.4.3 Aidentifika i manempottånte na tiningo’ yan simbolon i kotturan Chamoru tåtkomu nengkanno’, tinanom, gå’ga’, yan i banderan Guåhan. • K.4.4 Ekungok put estoria yan lihende gi fino’ Chamoru. • K.5.1/1.5.1 Manafatta ni eskeperensia siha gi klas Chamoru entre i eskuela yan/pat i kumunidåt.

  3. Risutton Ginagao (ESLRs/SLO) : B-Become an Academic Achiever P-Problem Solver C-Competent Technological User E-Effective Communicator S-Successful Global Citizen ¡

  4. Hinallan Atension (Attention Getter): (p.i.h.estoria, huegu, pu’ema) Taitai i Estoria I Malingu Na Påtgon Hineråt I Leksion (Overall Lesson): Ha aidentefika yan sångan put i ga’ga’ siha yan håfa na klåsen gå’ga’ (tåno’, tåsi, aire) ¡

  5. Opyektibu/ Estao Prumufisiente (Objective/Proficiency Scale) : ¡ Siña i estodiånte ha: *aidentefika yan ha sångan i na’an i ga’ga’ siha *sångan håfa na klåsen gå’ga’ (tåno’, tåsi, aire) *kånta i kantan Ai si Tun Juan I estao prufisiente: 1 - nisisita ayudu kumuentos para u sångan i palåbra siha 2 - ha sångan unu pat dos na palåbra siha 3 - lameggai tiningo’-ña ni’ siña guaha linachi ¡

  6. ITL (Inaplikan Tiningo’ Lengguåhi) (Vocabulary/ Grammar/Structure/etc) : Bukabulåriu: gå’ga’, tåsi, tåno’, guihan, månnok, babui Gramtåtika/Estraktura: Nå’an – gå’ga’, tåsi, tåno’, aire, guihan, månnok, babui, paluma betbo – fa’nu’i, atan, ripiti Kuestion/Ineppe- Håfa este na gå’ga’? I __________ este. Håfa na klåsen gå’ga’? Kao gå’ga’ tåsi pat gå’ga’ tåno’? Gå’ga’ _______ i ________.

  7. Modifikasion (Modification) : ¡ • Nå’i mås tiempo para u ma praktika ni litråton gå’ga’ siha. • Menos i numiron i gå’ga’ siha gi kada leksion. • I estodiånte ni munisisita ayudu, siña un na’tancho’ i estodiånte ni litråton i ga’ga’ siha.

  8. Finalågon i Leksion (Lesson Procedure) : I ma’estra para u: * taitai i estoria “I Malingu na Påtgon” * fa’nu’i i litråtu siha put gå’ga’ gi estoria. * nå’i i estodiånte oppotunidåt para u hasso i ga’ga’ siha ni’ fina’nu’i ni ma’estra. * na’chagi i estodiånte para u ma praktika i ma sångan i ma’estra ya u fanmås fitme gi nuebu na bukabulåriu. * fa’nu’i i litråton gå’ga’ siha yan klåsen gå’ga’ (guihan, månnok, babui, tåsi, tåno’. ytg) * na’praktika i estodiånte siha sumångan i na’an i ga’ga’ siha na maisa.

  9. Litråton Gå’ga’ Siha paluma månnok guihan babui

  10. Kontenuha i Finalågon i Leksion… * ågang tres na estodiånte para u ma praktika na maisa, pues ågang otro na estodiante siha para u ma chagi prumaktika i na’an i ga’ga’ siha * po’lo i litråton gå’ga’ siha ginen i estoria gi pisåra… entrodusi i kantan “Ai si Tun Juan” na’praktika siha ni otro na gå’ga’ siha. * kontenuha chumo’gue yan i klåsen gå’ga’… gå’ga’ tåsi i guihan, gå’ga’ tåno’ i babui, gå’ga’ aire i paluma, ytg…

  11. Ai i Tun Juan Gai Lancho Ai si Tun Juan gai lancho… Ai ai ai adai.. Yan gi lancho guaha ga’-ña månnok.. Ai ai ai adai.. Ha toktugak guini.. Ha toktugak guennao… Duru duru ha toktugak månu nai guatu... Ai ai ai adai.. ¡ Ai si Tun Juan gai lancho… Ai ai ai adai.. Yan gi lancho guaha ga’-ña babui.. Ai ai ai adai.. Ha oink-oink guini.. Ha oink-oink guennao… Duru duru ha oink-oink månu nai guatu... Ai ai ai adai.. ¡ Ai si Tun Juan gai lancho… Ai ai ai adai.. Yan gi lancho guaha ga’-ña paluma.. Ai ai ai adai.. Ha chikchik guini.. Ha chikchik guennao… Duru duru ha chikchik månu nai guatu... Ai ai ai adai… ¡

  12. gå’ga’ aire gå’ga’ tåno’ gå’ga’ tåsi

  13. Ibaluasion (Evaluation) * Aidentefika yan sångan yan na’an i ga’ga’ siha ginen i estoria * Påppet aktebedåt siha Prinaktikan Inesgaihon (Guided Practice) : • Giha pat ayuda sumångan i na’an i ga’ga’ siha. • Giha tumunåda i kantan “Ai si Tun Juan”

  14. Påppet aktebedåt – Gå’ga’ Siha Direkion: Taitai i na’an gå’ga’ siha. Atan i litråton gå’ga’ siha. Yunga’ un råya desde i palåbra guatu para i litråtu. guihan månnok babui paluma

  15. Påppet aktebedåt – Gå’ga’ siha Direkion: Atan i litråton gå’ga’siha. Taitai i na’an i gå’ga’ siha. Tuge’ i dinanche na nå’an gå’ga’ gi fi’on i litråtu. _________ guihan månnok _________ babui _________ paluma _________

  16. Påppet aktebedåt – Kuånto na gå’ga’? Direkion: Penta i ga’ga’ siha ni mamarehu unu na kulot. Pues tufong kuånto na gå’ga’ siha ni mamarehu kulot- ñiha. Tuge’ i numiru gi fi’on i kuestion. Kuånto na paluma? ______ Kuånto na babui? ______ Kuånto na månnok? ______ Kuånto na guihan? ______

  17. Håfa otro na gå’ga’ tiningo’-miyu? • Siña i ma’estra ha tuge’ i otro na gå’ga’ siha ni ma tungo’ ni estodiånte siha.

  18. Maneran Finanå’gue (Teaching Strategy) • Maneran Hiningok Sinangan i Fino’ • Ginihan Sinuseden Kumuentos • Ginihan Tiningo’ – Kinalamten • Ginihan Fina’nå’guen Manaitai

  19. Inilao Kinemprende (Check for Understanding) : • Faisen/ ågang unu put unu (fanatahgue) • Tancho’/pacha i dinanche na litråtu pat palåbra. • Sångan i dinanche na litråtu pat palåbra. • Na’fanhugåndo cha’ikak (po’lo i litråtu gi pisåra ya u fanacha’ikak håyi mås chaddek para u pacha i dinanche na litråtu sigun i sinangan i ma’estra) • Semplisiu na klåsen sinangan. – p.i.h. I mannok este. Gå’ga’ tåno’ i mannok. – p.i.h. I guihan este. Gå’ga’ tåsi i guihan.

  20. Lepblo/Materiåt siha (Book/Materials) Litråton gå’ga’ siha Tinige’ palåbra Lepblon estoria (I Malingu na Påtgon) Finakpo’ (Closing): Kåntan Ai si Tun Juan Fina’tinas lepblon gå’ga’ siha ginen estoria. I estodiånte para u ma praktika i na’an i ga’ga’ siha yan i mangga’chong, i ma’estra, yan i familia.

  21. Lepblo-ku put Gå’ga’ Siha Ginen _________ Kuåtto __

  22. _________ este. _________ este. Gå’ga’ ________. Gå’ga’ ________.

  23. _________ este. _________ este. Gå’ga’ ________. Gå’ga’ ________.

  24. Hinanao Uriyan Isla: * Siña i estodiånte ha nå’an i ga’ga’ siha ni ha tungo’ fuera di i gaige gi estoria para u umentåyi ni håfa tiningo’-ña ginen i leksion. p.i.h. ga’lågu, ababbang, halu’u, ytg. *Siña lokkue’ mambisita siha ni lugåt gå’ga’ guatu giya Tomhom i Cushing Zoo. Materiåt ni’ para u umentåyi i leksion: • Litråtu, diksionåriu, lepblon CHamoru siha, fina’tinas Ma’estra/tro (aktebidåt), Teknolohia (Google/youtube)

Download Presentation
Download Policy: The content available on the website is offered to you 'AS IS' for your personal information and use only. It cannot be commercialized, licensed, or distributed on other websites without prior consent from the author. To download a presentation, simply click this link. If you encounter any difficulties during the download process, it's possible that the publisher has removed the file from their server.

Recommend


More recommend